... och alla andra sociala medier. Jag har tagit ett viktigt beslut i mitt liv och det är att göra mig av med eller sluta med saker som inte ger mig mening eller som suger mer energi än de ger. En av dessa saker som jag nu har gjort mig av med är sociala medier, och då i synnerhet Twitter.

En gång är ingen gång...

Jag var ganska sen på Facebook. Det var till och med så att jag ett långt tag vågade-vägra-facebook till och med, men sen fick jag ge med mig, "alla finns ju på Facebook". Jag var där ett tag men sedan tröttnade jag och plockade bort tjänsten. Det gick ett tag och jag startade podden Linuxpodden och kände att för att få så bra spridning på podden så var Facebook "ett måste". Sen kom Cambrigde Analytica-skandalen och jag raderade mitt Facebookkonto som en löning en blöt lördagskväll.

Jag har sedan dess inte sett tillbaka med ånger en enda gång, faktiskt så har jag med (skade)glädje sett på alla dessa andra olyckliga när skandal efter skandal uppdagats.

... Twitter då?

Jag fick ett meddelande från Twitter i oktober(?)  förra året om att jag nu har funnits på tjänsten i 10 år. Tio år! Det är lång tid. Jag har använt mitt Twitterkonto som utlopp för det mesta, samt som nyhetsflöde och allt där emellan under dessa tio åren. Nu de senaste åren har jag inte publicerat särskilt mycket, faktum är att jag knappt har utnyttjat mitt konto alls. Har jag varit där inne har för det mesta bara bläddrat och bläddrat och bläddrat, inte stannat upp, inte läst vidare. Jag har känt att jag inte fått ut något. Så vid årsskiftet tog jag beslutet, jag loggar ut.

Nu har det gått två veckor och jag saknar inte något av mina sociala medier, faktum är att jag känner mig mer fri nu än när jag "var tvingad" till att delta.

För hur länge?

Som det ser ut just nu så är min utloggning från sociala medier absolut. Jag känner inget behov av att logga in igen.

Jag kommer att få utlopp för mina åsikter här på min blogg där jag bestämmer.